KORPILOMBOLO,,, den absoluta tillflyktsorten

 

Korpilombolo

är ett finskt uttryck för en tvådelad sjö i ödemark, som genomflyts av en bäck.  De första invånarna kom omring 1680 och den första landsvägen från Övertorneå blev klar under 1860-70 talen. Fiske , jakt och småbruk blev försörjningskällor.

 Korpilombolo blev egen församling 1856 och egen socken och kommun år 1870. Störst var kommunen på 1950 talet, med över 4000 invånare, med skogen som dominerande näringsgren.


Idag är
Korpilombolo en by inom Pajala kommun med cirka 550 invånare. Med utglesningen och ett minskande befolkningstal ligger förhoppningarna till gruvbrytning i Kaunisvaara.

Korpilombolo är mest känt för sitt fantasifulla namn och det internationella kulturevenemanget,,,,

EUROPEAN FESTIVAL OF THE NIGHT - NATTFESTIVALEN i KORPILOMBOLO

 

Torget där Sune Johansson upprättat en staty som liknar ett upp- och nedvänt strykjärn och symboliserar den gamla kommunens kartbild, en uppåt strävande kommun. 

Tornedalsflaggansdag

firas den 15 juli

 

 

 

_________________________

 

 

 

Korpilombolo arbetsstuga

 

 

Under femtio år erbjöds fattiga barn i Norrbotten att flytta till arbetsstugor för att få mat, husrum och gå i skola.

Under hösten 1902 väntades hungersnöd i delar av Norrbotten, och pengar samlades in från hela landet till förmån för bland annat fattiga och utsatta barn. Pengarna strömmade in, och våren 1903 startades arbetsstugor för avlägset boende barn i åldrarna 7–14 år. Målsättningen var att barnen, förutom att få mat och logi, även skulle få möjlighet att gå i skola och arbetsträna. Senare samma år var hungersnöden över, men verksamheten fortsatte ända fram till år 1954.

 

 

Här är en länk till en sida med gamla bilder.

klicka på texten...

_____________________

 

Kyrkan i Korpilombolo är från 1859.

 

___

 

 

Den äldsta gården i byn omnämns år 1680.

 

De första husen byggdes tätt ihop, på var sida om en byväg, i sluttningen nedanför den nuvarande kyrkan. Det berättas om hur ortsborna for på gudstjänst till Övertorneå och när de kom tillbaka brann många hus i byn.

Senare spreds bebyggelsen ut efter storbranden som inträffade 1825.

Förutom natur- och gårdsnamn finns inte mycket kvar av den tidigaste bebyggelsen.

 

Intresset för skogen ökade under 1800-talet genom industrialiseringen, och en liten form av den uppstod i Korpilombolotrakten då många startade tjärbränning. Det blev en viktig binäring till jordbruk och boskapsskötsel, som var andra viktiga delar av försörjningen.

 

År 1820 exporterades cirka 2000 tunnor tjära därifrån. Kvarnen var viktig för varje by och var oftast kollektivt ägd.

 

 Korpilombolobönderna hade sin kvarn ihop med grannbyn Lahdenpää, "Lahden-mylly", och den är idag restaurerad till stora delar. Man kan se rester av maskineriet, en vattendriven såg och kvarnrännan som grävts för att leda vattnet genom kvarnen. Idag är det ett av byns populära utflyktsmål för till exempel korvgrillning. År 1870 (den tredje juni) blev Korpilombolo en egen borgerlig kommun. Efter 100 och ett halvt år återförenades kommunen med Pajala kommun (1971)

  

 
 

(C) 2013 Korpilombolo Kulturförening